lördag 1 juni 2013

Tomhet

Och nu är lampan släkt
och nu är natten tyst och klar
Och nu står alla minnen upp
från längst försvunna dar
Och milda sägner
flyga kring
som strimmor i det blå
Och underbart och vemodsfullt
och varmt är hjärtat då.   (Zacharias Topelius) .

Älskade mamma har släppt taget om oss och släkt lampan.....
Vi fick en fin tid tillsammans med mamma, min syster och jag, de sista veckorna av hennes 95-åriga liv.
Eftersom vår familj haft starka band till varandra så börjar tomheten, saknaden och minnena komma smygandes. Jag försöker hantera det med tanken att tänk om jag inte kände som jag gör, hur har kontakten med mamma då varit. Men nu får jag inte höra hennes röst, jag får inte snusa i hennes hår, jag får inte svara på hennes frågor och inte hålla den lilla handen i min. Men jag får minnas!
I och med denna inlägg tar jag sommarlov! Behöver egen tid för kontemplation och mindre digital tid. Jag ska lukta på blommorna, vandra i skogen, umgås med mina kära i lagom dos och bestämma hur jag ska ha resten av mitt liv. Ja, naturligtvis trav ska jag fortsätta fokusera på.........Den befriande världen!
Sommarkramar till alla!